Ã¥ngest

Att vakna upp med ångest är ingen direkt bra start på dagen.. Kände bara hur tung min kropp blev när jag försökte sätta mig upp i sängen. Och istället för att gå upp och möta mammas kommentar "hur har du sovit?" så kröp jag ner under täcket igen. Sov 1 timma ungefär då va jag tvungen att stiga upp, mamma hade kikat in i mitt rum och hade sätt att jag hade vaknat och såklart kom de, "hur har du sovit?" Istället för att säga "skit dåligt" så blev de en tummen upp. Om mamma vet så blir det där snacket om att jag ska gå till vårdcentralen och prata med en kurator. Jag har inte ens orken till att gå dit dessutom så är jag feg som en mus.