värdelöst

Nytt år och 6 månader kvar till studenten. Men ändå så känns livet så jävla värdelöst, har ingen lust alls att vara här. Varför kan inte allt vara som förr, innan allt blev svart och vitt. Om jag hade en tidsmaskin skulle jag åka tillbaka i tiden när jag bodde med hela familjen i vårat gamla hus och stannat där. Tänk om mamma och pappa inte hade skilt sig, sagt nej till cigaretter, tagit mot hjälpen av min psykolog, kastat bort rakbladen och struntat i alla tankar som flyger runt i mitt huvud.

Då skulle jag inte sitta här varje dag och tänka skit om mig själv.