Hellre död

Ligger gömd under den röda filten med fyra elektroniska ljus som mekaniskt andas ut ett nästintill omärkbart ljus i mitt rum.
Har idag städat, diskat, plockat ur diskmaskinen och tvättat kläder. Det första pappa gör när han kommer hem är att börja skrika på mig för att det inte duger.
Förlåt.
"Det ser fortfarande ut som ett bombnedslag, du har gjort fel, jag bad dig inte tvätta."
Förlåt för fan, gubbjävel.
Ligger och gråter med en ångest som nästan tar andan ur mig.

Har skrivit till Frida, men hon är väl upptagen som vanigt. Inser att jag tragiskt nog inte har någon annan. Överväger att skriva ett sms till, men äsch, jag tänker inte vara klängig.

Har dödslängtan ikväll. Varför jobbar världen emot mig?