Vargen har får fly med en blodig tand

Ett dampbarn, han har väl aldrig varit mer än så
Men ställer du dig upp är slå ingenting han tvekar på/
Så sätt dig ner, låt mig vara för ett tag
Bort från alla jävla mallar jag vill bara vara jag/
Präglad av ansvar under rektors samtal
Såg ingen förnedring i att kalla mig för dampbarn/
Men jag slog tillbaks, tog hatten och stack
Utan att ångra nånting för att lagt är lagt/

Vargen har får fly med en blodig tand
En sista blick så stod skogen i brand/
Betraktar han som farlig trots pälsen är ren
Så fortsätt att sparka på han som redan ligger ner/
För när du vänder ryggen till står han där med vargflock
Då är du bara en av dom som aldrig trodde att det fanns hopp/

När det gäller hans liv som du redan stämplat
Så nästa gång du dömmer kan du visa med känsla