En av alla dårar.

Hon besvarade min blick som att allt var det samma,
Hon blev min balans när jag var nära på att ramla/
Jag trodde väl på, att slutet var vackert,
Men vaknade upp på dem djupaste vatten/
Det fanns ingen där, ett tomrum i sängen,
Blicken var svart, ett ord och det smäller/
Jag pallar inte drömma för det slutar i tårar,
Och ger du mig hopp blir jag en av alla dårar/
Kan du låta mig gå, släpp dina kedjor,
Sluta att le, för jag får bara mer ont/
Jag vill inte veta men jag väljer att lyssna,
Försöker berätta men talar i tystnad/