En kaka, vill du ha lite nedvärderande ord till det?

Well.. Den här dagen, slutade, oväntat..
Skulle fika hos papi.
Farmor & Farfar har kalas på lördag, de fyller 75 och 70 iår.
Min bror vill vara med kompisar istället, men pappa låter honom inte
Anyway, det kom på tal och helvetet bröt lös.

Jag vet inte, jag vet inte. Men mina syskon är mitt ansvar hos pappa. De är så små, min bror är 13 fine men hans mentalitet hänger inte med åren. Han har inte växt upp än, inte ens börjat.
Pappa ser inte det, förstår inte.
Så jag måste skydda honom, föra hans talan, ta hans skit.

Så vi sitter och fikar, jag, pappa, Tina, bror.
Jag grinar, hannes gråter, pappa ledsen, Tina sitter och är besvärad.
Fan, känns inte sådär jätte bra.
Sa inte direkt bra och värmande saker som hade med ämnet att göra.
Sa även öppet att brorsan min inte har mognat än, I mean comman, han kan inte hyvla ost.
Men ville inte att han skulle få höra't.
Och jag varnar er, den jävel som vågar klanka ner på min bror eller någon annan i min kaotiska familj ger sig in på trubbel, det finns inget jag håller lika tight som dom, det är dom som är min anledning att inte ta livet av mig, inte min anledning att leva, min anledning att inte ta livet av mig.

Menmen. Slutade med att vi grävde ner allt i sanden, började prata om kakor och saft, låtsades som ingenting. Det vanliga u know.
Är någolunda sams med papi efter några sms.

Men fan, gudars vet vad som händer på lördag, vill helst bara dö och slippa lördag.
Shit.