Whopwhop, traaasiig XDXD :P:P LOOL

Igår så krachade jag.
Så jävla patetiskt
Fick fan min 13 åriga lillabror att komma neroch hålla om mig
han är 13
han ska inte behöva se mig så
Skäms som fan idag

Anledningen?
Livet, som vanligt, sen späddes det på av en person.
Hur?
Låt mig först förklara att jag umgås med personer på 2 sätt.

1. Sånna jag umgås med regelbundet, ofta, dessa leker/låtsas/är jag glad med. Munter och inte allt för negativ. Varför? Jag orkar inte vara så nere som jag egentligen är, jag låtsas för annars kommer det döda mig mer än det redan gör. Så jag antar att jag döljer lite av den jag är, fine, men jag måste för att klara av vardagen.
2. Sånna jag umgås med ibland/sällan träffar, dessa kan jag vara negativ med, verkligen berätta hur jävla skitigt jag mår och ser på saker. Hata livet u know. Dessa kan jag tänka mig att smita ut/tågluffa/röka på/dricka med and so on. Sånt där badass och egentligen dåligt.

Det säger ju fan sig själv att jag skulle bli en jävla knarkare som skiter i skolan om jag var mig själv hela tiden, nummer 2.

Anywhore.
Den här personen ville röka på med mig, men han tillhör min umgängeskrets inom nummer 1. Så jag sa nej, för jag vill inte umgås med han på det sättet.
Han tar bort mig från en umgängesgrupp på facebook för han uppfattar att det är därför.
Sen säger han, något indirekt att jag är patetisk som inte är migsjälv hela tiden.

1. Jag har ett behov av en så jävla stor vänskapskrets som ajg inte ens kan underhålla. Men när jag träffar "grupper" med människor så underhåller jag flera relationer samtidigt, det känns bra med andra ord. Han tog bort en grupp, så paniken att jag måste underhålla fler människor enskilt blev jobbigt.
2. Jag är så jävla patetiskt svag så ni anar inte, så jag tog åt mig, tyvärr ganska mycket. Jag tar, tyvärr, åt mig av allt litet skit någon säger "haha, du är för tjock Maja" "Fula hipster"
3. Jag hade redan en pisskväll innan, eftersom jag idag har ett historiaprov samt en franska redovisning, båda viktiga som jag inte ens titttat på, sen blev jag även forcerad att gå på idrotten av min mor eftersom jag behöver mer närvaro.

Great. Bröt ihop, sågade upp min arm, försökte slå sönder mina armar och ben med en hammare men mitt psyke är allt för svagt för att klara något sånt, patetiskt.

Grät som en liten skitunge så mitt ansikte svullnade upp.

Fick min bror att komma ner, han höll om mig lite, sen hämtade han mamma.
Fast, jag ville itne väcka henne, hon tog fan ledigt en vecka bara för att gråta för att allt med mig är så jobbigt. Jag ville inte ha sönder henne mer.
Men hon kom i vilket fall.
Jag berättade, vilket faktiskt var ganska skönt och hon blev inte arg s:

Om hur jag vill dö
Hur jag tänkt röka på
Fortfarande skadar mig
Ätstörningen är kvar
Har börjat försöka stoppa fingrarna i halsen¨
Skoan skiter sig
and the list goes on

Det var min gårdag<3
Otroligt tack till den här personen, tack, så jävla mysigt gjort<3
Trodde han visste hur jag mår, ändå så gör han något sånt.
Tack brorsan, shit.

Idag är jag sjukskriven, fick sova i mammas säng igår på hennes order (hahahahahah, åh vad töntigt)
Har fått ett jävla aspberger schema som jag ska följa idag så jag får skolsaker gjorda..




Kanske ska pausa från folk igen..
Några månader som senast..
Får se