Västerås och Skövde

Idag har varit den segaste dagen på länge. Har till största delen bara legat i sängen i mitt pojkrum hos mina föräldrar. Känner mig typ nere på något vis, ligger nog och tänker för mycket.

Jag flyttade som ni vet, för två år sedan ner till Skövde. På den tiden ville jag inget hellre än att komma härifrån och ifrån Västerås för jag var så trött på precis allt och alla. Hade en period då jag mådde rätt dåligt, och mitt bästa alternativ var helt att dra härifrån.

I Skövde har jag ännu aldrig behövt känna den känslan, och jag mår nog mycket bättre där än när jag fortfarande bodde hemma. Främst kanske att slippa behöva ta massa skit som jag inte förtjänar, och slippa folk som lägger sig i mitt liv när de inte borde, friheten att bo ensam och allt det där.

Vad jag dock upptäckte efter helgen med alla gamla vänner i Västerås, är att jag nog saknat det ganska mycket ändå. Jag är inte ofta i Västerås längre, kanske någon gång varannan månad och då hinner man inte träffa många människor alls. Så att jag kunde träffa så många vänner som jag gjorde i helgen betydde mycket för mig, tack till er alla för att ni tog er tiden!

Det konstigaste med allt detta är att det på något sätt när jag är i Västerås på det här sättet, känns som att jag aldrig ens varit härifrån. Allt är sig likt, alla platser och alla människor ger mig exakt samma känsla som förr, trots att jag knappt varit här på två år. När jag är i Skövde däremot, så känns Västerås så fruktansvärt avlägset och något jag nästan aldrig tänker på.

Det känns typ som två helt olika världar, där om jag befinner mig den ena så existerar inte den andra i mitt huvud. Känns bara allmänt konstigt att tänka på detta. De flesta av er bryr sig förmodligen inte alls heller, men jag har inget bättre för mig för stunden än att dela med mig av mina tankar.