max 500

paniken har återinfunnit sig. är arg på efterblivenhet och är arg på allt. vill att april bara ska vara helt över.
dag ett i new york började jag gråta på en tunnelbanestation i brooklyn. grät sen medan tunnelbanan åkte fem stationer och kände mig mest allmänt patetisk, bad mamma berätta något roligt men det blev bara värre.
en gång tyckte jag att en person var världens bästa bara för att han placerade frågetecken så himla fint i sms, jag tror att jag är dum i huvudet. sen slutade vi prata för att livet är knäppt och folk gör bara konstiga saker.
vill lägga ner tid på roligheter istället för att läsa om jättetråkiga grejer och skriva uppsatser om celler. har ingenting att ha på mig på studenten, kommer få lov att gå naken. är. så. trött.
söker en livscoach eller vad som helst

kafka på stranden var en av de bästa böcker jag läst