tankar och känslor.

eller vänta, jag tror inte jag har några tankar eller känslor. Kan man stänga av allt? Bara strosa runt och vara helt tom? För det är exakt det jag gjort dom senaste dagarna och igår kom verkligheten i kapp än när jag såg den där personen.
Det var hemskt, att allt kom som en jävla bomb jävel. Visste inte vart jag skulle lägga alla känslor.
Ni vet typ som den känslan när man är kär, så kär att man ej vet vart man ska göra av alla känslor? Man vill bara skrika i personens ansikte att du älskar hen så jävla mycket?
Sån känsla hade jag igår, fast tvärt om, jag var så sårad och ledsen så jag inte visste vart jag skulle göra av känslorna. Jag hade så mycket hat inom mig.
Det började faktiskt i förrgår, då grät jag mig till sömns.

Nu, ska jag, låta känslorna sprängas och börja tänka på roliga saker.
Bli den personen jag alltid vart, en personen alla ser mig som jag är. Den glada, hon som alltid ler, ser allt så positivt och skrattar alltid.
Du trodde du kunde krossa mig? Vet du, jag kan lappa ihop mig själv, utan din hjälp.