Skriva av sig.

Jag måste verkligen börja uppskatta mitt liv, sluta tycka synd om mig hela jävla tiden.
Jag har en familj som älskar mig, världens bästa vänner och ett bra jobb.
I mina ögon så är vännerna sådär och jobbet suger.
Men varför ens tänka så? Det sitter folk och inte har något jobb eller inte några vänner och mår piss utöver det. Och jag klagar liksom.

Är trött på att det dock finns värre personer än mig på den fasen.
Kan berätta om en tjej, HON klagade på ALLT.
Att livet var så piss, det var för några år sen.
Hon hade, pojkvän, egen bil och ett jobb. Typ allt en ungdom kan önska sig, näst intill.
Och hon klagade, och där satt jag, utan jobb, utan pojkvän och utan bil. INTE FAN KLAGADE JAG.
Så jag tog mig i kragen och skrev det till henne och fy helvete vad det tog eld i huset. Kan man säga, hon började lacka på mig, men jag ville ju bara vara snäll mot henne och säga att det kanske är onödigt att klaga när det finns så många som har det SÅ mycket sämre än du. Och kanske sluta klaga på fb, skaffa en blogg istället. HAHA komiskt...

Något mer som irriterar mig är att jag alltid hittar vänner som har så jävla starka personligheter.
Som nästa helg ska vi ut och festa och då ska några från jobbet med, samt mina andra kompisar.
En av de på jobbet gillar inte den andra, skräll när vi bara e tjejer typ. Vi döper dom till A och B, A är en bra vän till mig och B är sådär bra, man gillar henne ibland för hon är en whinare.
I alla fall så började jag och en annan tjej prata om nästa helg, och det hörde B så hon frågade om hon fick vara med. Ooch vad ska man svara? Nej det får du inte? Så jag sa självklart ja.
Ringde sedan och berättade det för A som blev helt galen och typ hotade med att hon och en annan tjej från jobbet inte ville vara med för att dom inte gillar henne. Men Bitch pls, vi ska festa, det kommer vara så många andra där, sa jag, fast ni kan ta bort bitch pls.. Då sa A att B var en partycrasher, tänkte mest på att hur vet hon det när A aldrig vart med B på fritiden.
Varför är tjejer såhär? Att de inte kan låta alla vara med.
Om det är en person som ska vara med som jag kanske inte gillar speciellt mycket, då låter jag bara bli att kanske prata med den personen för om man är på en fest, är det ju inte bara direkt jag och personen jag inte gillar.

Så trött på tjejer ibland alltså. Och mitt liv är en drama på burk typ och jag sitter i mitten av den där jävla burken.
BARA FÖR JAG FÖRSÖKER UNDVIKA DRAMA HAMNAR MAN JU ALLTID I MITTEN AV DET.

Nu ska jag i alla fall börja leva livet, verkligen börja leva. Ta bort allt det onda, eller som min pappa gör. Sluta lyssna.