PMS....

Jag började med ett p-piller som skulle vara snäll mot pms, men efter ca en till en och en halv månad så tappade jag kontrollen över mina känslor och under de värsta stunder kunde jag knappt kontrollera min kropp...
smart som jag är så slutar jag inte med p-pillerna när detta började utan tänkte de går över de är bara en fas.
men nu när jag åkte på mini klass resa ner till Göteborg så tappade jag kontrollen så fruktans värt så jag gick på den person som jag aldrig skulle vilja göra ila på något sätt, men jag gjorde de och jag kunde inte gå där ifrån och jag kunde inte få de att försvinna. o igår så fick jag och min klass kompis ett rejält utbrott på varandra så vi satt och skrek på varandra sen kommer en lärare ut och fråga om något var fel... "nää verkligen inte de är därför vi sitter och skriker på varandra" är han dum eller.. men vi sa nej och då går han som inget hänt xI... sen gör vi klart en uppgift om konflikten mellan judar och palestinier och vi skulle skriva hur dem skulle kunna lösa problemet och vi kom fram till att dom behövde sätta sej ner och prata och lösa de på ett lugnt och samsat set och inte skrika och döda.. sen säger hon att ja de borde kanske vi också borde göra så jag berättar hur de är och berättar hur jag inte kan kontrollera något speciellt i hennes närhet för att de är något som gör så att de krävs så himla mycket av mej.. då berättar hon att hon mår så fruktansvärt dåligt av både de ena och andra så nu sitter vi i korridoren och gråter x)
sen åker jag hem och senare på kvällen så åker jag hem till mamma när mamma som varit i Stockholm på begravning hämtar upp mej. så nu har jag varit hemma för att hopas på att de blir bättre nu när jag slutat med mina p-piller.

jag har börjat få tillbaka kontrollen men vet inte om de är för att jag inte har människor runtom kring mej eller om de bara är bättre.