Glömma

Jag försöker att glömma. Men det är svårt att radera dig.

Att tillåta mig själv att läka och bli mindre trasig. Iallafall lite mindre.

Jag älskar dig och allt som var vi. Hur det kändes när jag var med dig, allt vi gjorde, allt som var du.
Du var så fin. Du var det finaste jag sett och du var så jävla bra.

Men det kommer aldrig kunna bli så som det var igen. Du kommer aldrig behandla mig på samma sätt igen och det som var vi existerar inte längre.
Och det gör så jävla ont.
Och jag vill inte glömma det som var vi.
För det var för bra.
För att raderas.

Men jag vet inte om jag kan älska dig längre.
Det är nog dags att glömma..
För den du var mot mig existerar inte längre.
Du kommer aldrig vara så mot mig igen.
Jag älskar någon som fanns i det förflutna.
Men den personen finns inte längre.

Så det kanske är dags att släppa dig nu.
Att låta mitt hjärta vila en stund och läka lite.
Hur svårt det än är.