jag behöver mer fastän du förstör mig helt.

jag saknar dig. eller nej inte dig, utan den du V A R. vet att du inte kommer läsa detta men jag saknar dina läppar, din kropp, dina händer, ditt leende. när du lämnade mig rasade hela min värld och jag slutade äta, slutade hoppas på att någon nånsin skulle vilja ha mig igen. jag slutade sminka mig, orkade inte bry mig om någon annan än dig, för du var allt hela min värld. vi hade ett seriöst förhållande som bara varade i 1 o ½ månad but still, du byggde upp mig igen, du gav mig livsglädjen tillbaka efter all skit som hänt i den andra skolan..
jag mår dåligt av att veta att du inte alls vill se mig längre,att jag inte kan gå fram till dig o kyssa dig som innan. jag saknar dig, kan du få in det i din lilla H J Ä R N A ? du var den som betydde mest i hela vägen och jag var den som du älskade mest, eller det var det du skrev i alla fall. du ljög säkert, du ljuger hela tiden egentligen. men en månad eller några veckor efter så skrev jag till dig hur jag kände. jag får då svaret ''tyvär clara, jag har inte samma känslor längre''.
jävla idiot, som inte ens kan se mig i ögonen efter du lämnat, krossat och trampat ner mig.
trots allt saknar jag dig, MIN GAMLA J*****....
du som läser detta behöver inte låtsas tycka synd om mig du kan skita i att skriva om du verkligen inte bryr dig, klarar mig fine nu för jag har världens bästa vänner, men han saknas..