..

jag sitter här åter igen och skriver om hur osäker jag är, jag vet inte varför men det känns bättre.
först och främst vill jag bara fråga, nån som har en aning om vem som har 0736596550? jag bryr mig inte om jag lägger ut nummret här, det är i era händer, gör vafan ni vill.
jag har mina aningar, och samtidigt som rädsla och ledsamhet blandas fryser mitt blod till is, och mitt hjärta slår hårdare. den jäveln vet vart jag bor, och ärligt talat så bryr jag mig inte, jag vet att pappa aldrig skulle låta någon göra mig illa.
men ändå är jag osäker. jag vill inte att det ska vara så här, alltid förföljd av folk, alltid hatad och igenkänd.
gå på nån annan, jag var dum, gjorde fel val, ska jag straffas för det?
jag vill till bup och prata och det faktum att det är en hel jävla månad kvar, skrämmer mig, jag kommer inte kunna gå ut. jag kommer bara kunna känna "dom kommer döda mig".
för det är väl det som är kvar på deras lista.
dom förstörde mitt liv.
nu fattas väl bara att ta det ifrån mig.
världen skrämmer mig.
jag sätter in mig elr nå.
det är bara inte menat att jag ska vandra på fri fot.
jag ska sitta på nåt boende resten av min ungdom.
det är så mitt liv är funtat.
mår bara så jävla dåligt.
vill bara inte leva.
önskar mina rakblad var med.
jag vill sitta inne på toan och skära sönder mig.
inte den här gången bara för att jag mår piss.
nu i rent självmordsförsök.
jag började gilla skolan igen.
jag vill inte ens dit när vi börjar.
och jag hoppas allt mer att mamma hittar kille med stort hus en bit härifrån.
så vi flyttar dit.
jag har aldrig nånsin velat det så mycket som nu.
jag orkar inte gråta mig till söms i ren osäkerhet.
jag orkar inte leva i ren osäkerhet.