SEN

SEN ska jag ringa josephiiiiiine c: så det så. Vi kanske ska va idag, you're so jelous on me, I know you are. En kille på våran skola sköt en fotbol på henne så hon tappa sin mobil. Onödig fakta. Jag känner för att skriva om hur otroligt underbar denna flikkah är.

Josephine och jag blev bästa vänner i sexårs / nollan. Första gången vi träffades satt vi i ett litet rum och ritade. När jossan ritat klart sin teckning frågade hon mig om vi skulle rita mer. Det var så vi blev vänner.

På skolgården samma dag så lekte vi i en slags bur, vet inte hur jag ska förklara men vi kallade den tigerburen. Vi hade slutat skolan och min pappa kom och hämtade mig. Då undrade vi om vi fick leka. Det fick vi och under dan blev vi bästa vänner.

Nu har vi vart bästa vänner i sju år, det är ganska länge. Våran humor är bäst, vi har så många minnen ihop. Jag älskar henne verkligen, och om nån säger minsta lilla elaka grejen till henne, då får ni bitcha med mig.

Hon hjälper mig sjukt mycket, och jag älskar henne mer än allt annat. Jag vet inte om hon läser dethär men om hon gör det säger jag bara en sak: du är bäst mina fina, underbara bästa vän! Puss och kram, jag älskar dej verkligen Josephine ! <3