Riktigt namn:
Erika Ullberg Civilstatus:
Singel
Läggning:
Inte valt
Intresse:
Musik
Bor:
Kartong
Politik:
Pirat
Dricker:
Hembränt
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2010-10-21
Självmordstankar...
Jag har extremt ofta självmordstankar...
Varför ska jag leva då alla hatar mig?
Då t.om. min pappa och mamma hatar mig?
Varför ska jag då leva?
varför ska jag leva om ingen känner mig?
Du känner mig inte, du tror bara det...
Du tror att du känner mig så jävla bra men egentligen vill du bara...
Robin, kan inte du komma och hålla om mig? :(
Snälla?
Jag orkar inte leva utan dig!!
Jag älskar dig!
Det blir då inte bättre med att ta självmord. Då går du misste om allt.
Alla har det jobbigt då man är tonåring, alla hatar livet, tycker att man är värdelös. Men visa att du är stark och tänker fixa detta, du ska klara av livet! Det kommer att bli mycket bättre senare, tro mig!
Det kan vara dagar man bara vill bort, nätter som man gråter bort, men det finns ett hopp någonstanns.
Det finns ett hopp för alla och hos alla.
Visa att du är stark. Jag vet att du inte tror att något kommer att bli bra, att allting bara kommer att bli värre.
Men det är du inte ensam om att tänka på/om.
Det finns folk som älskar dig, din mamma och pappa älskar dig mest, du får aldrig tro att dom inte älskar dig, för det gör dom. Alla föräldrar älskar sina barn än om dom kanske inte alltid visar det.
Men fega inte ut och tänk på allt negativt för det gör ingenting bättre.
I know, men du vet inte att jag bara har viljat spola tebax tiden för att jag har gjort nåt såå grymt jobbigt, som inte går att beskriva...
Det går inte...
Jag tänker mig i situationen som jag sätter dom andra i, jag skulle bryta ihop!!
Jag skulle...
Vissa dagar är det grymt jobbigt att försöka dölja att man bara vill grina...
Att försöka skratta när man har tårar i ögonen och en stor fettoklump i halsen, som bara inte går att svälja ner!
Jag biter självklart ihop...
Du är inte den ända som har sagt att jag ska visa att jag är stark...
Men det är bara ett problem... jag är inte stark, inte i verkligheten!
Jag har ALLTID, hela mitt liv, viljat hoppa från bron!
Bara kastat mig ut, utan att ha någon som ser eller hör...
Knäppt tyst, bara fåglarnas kvitter... PLASK!
Jag ligger där, under vattnet!
Har alltid velat gjort det!
Men har aldrig vågat...
För allt påminner mig om alla mina kompisar, hur dom har ställt upp när jag mått dåligt...
Du fattar inte riktigt eller hur?
Men jag har alltid velat hoppa!
