Ångest

Låg hemma i sängen ute i skogen typ varje dag förut, blev aldrig skadad. "tur att du flyttade hit för annars skulle inte vi ha träffats." Kommer fan ihåg varenda jävla ord som kom ut ur den munnen. Mitt fucking hjärta är fortfarande helt jävla förstört. Kommer aldrig hitta en så bra människa igen.. just sayin. Har i princip förlorat den ända människan i mitt liv som faktiskt förstod allt, som faktiskt.. FITTA. Att det fortfarande sitter! att jag fortfarande gråter. att jag fortfarande hoppas.. Lider i princip varje dag, även fast jag ha släppt det ganska mycket, men tänker på människan så extremt äckligt mycket, en människa som inte ens vill ha något med mig att göra. Jag är så äckligt sorglig. Någon äcklig röst säger "Men, hen kanske vill bli vän sen när hen kommer hem".. SLUTA. FÅ. UPP. MITT. HOPP. Hen skulle kunna skjuta mina katter, skulle kunna mörda min familj, skulle ändå sakna skithögen till en overkligt bra människa. Bryr mig inte ens om människan ser det här, hen hatar mig redan så varför inte lite till, orkar inte vara tyst.

Ska gå och köra lite Bayonetta och gråta mig till sömns.