18 år och livrädd för mig själv

Att vara 18år och vara livrädd för sig själv är inte normalt.. Jag vill inte vara livrädd för mig själv, och hur jag än försöker undvika det så hjälper det inte. Man är rädd för de följder som kommer efter hemska saker ha hänt.
Men är rädd för att till och med öppna mig på en plats där man är accepterad...

Det enda stället där man inte blir utstött eller dömd på är här. Här är alla samma.
Jag vet att när jag var på Metaltown 2013 blev man välkommen och accepterad av varenda människa där! man fick inga äckliga kommentarer eller stötte på folk som hade en massa fördomar om en.
Man kunde vara sig själv och slappna av, man var glad varje dag. Vaknade med Metal och somnade till Metal. Bästa musiken ever!

Livet är fullt med hinder.. Jag hoppas verkligen att allt man går igenom nu, hjälper en till senare i livet.