En deprimerande men ganska gullig text från Nemi XD

I en månskensförvirlad dal föddes en gång en liten mal
i ett törnesnår tog den fatt i fjärilarnas skog och natt
Vår hoppfulla själ skulle ödet snart förvandla
Den var inte vacker inte hel den var inte som de andra
Purpur, röd, himmelsblå
Den dräkt den hade fått var grå
Fjärilarna var klädda i guld
Malens kläder var snö och mull
Utseendet väckte förakt
'' vi är bättre än du'' blev det sagt
''så fula är dina vingars blad, du är höst du är död du gör ingen glad''
''solskenet är vårt så ful som du är får du inte vara i ljuset här''
''flyg under månens bleka skal drick stjärnbrygd i natten tröstlöse mal''
Förstå om du kan förstå om du vill så är det för alla oss som finns till
Åt den som har skall vara givet och den som är vacker får mest i livet
En börda att bära det är det javisst
Alltid i livet kom malen sist
Aldrig ville någon den väl det var tydligt den skulle tigas ihjäl
En midsommar kväll fick malen veta
'' det finns fler som du flyg ut och leta!, se ljuset som skimrar det är en stjärna där håller de till dit vill du nog gärna''
Lyckan steg nu i malens bröst, han flög numot sin nya tröst
Det var tungt men vår vän lät sig inte skrämma
Tänk att hitta ett ställe som faktiskt är hemma
Så landade den och tog eld med detsamma, ljuset den sett var en brinnande flamma
Malen brann upp så slutade färden
De vackre får alltid mest här i världen.