Fuck it ):

Mår verkligen så jävla dåligt, egentligen.
Och jag skäms över att säga det, visa det och överhuvudtaget att tänka det.
I mitt rum känner jag mig trygg, är jag med andra vill jag bara prata.
I min ensamhet vill jag bara gråta, tystnaden blir för jobbig, trots att musiken bedövar det mesta.

Överallt ligger det saker, slängda huller om buller, kastade på skrivbordet, staplade i högar, balanserade på varandra så att den minsta touch skulle göra att allt rasade.
Loka, socker, tekokare, riesen, busskort, fjärrkontroll, nudlar i förpackningar, muggar, påsar, kamera, pellets, såndär man fryser in is med osv...

Imorgon fyller min lillebror år, han fyller 12. Hade jag inte kollat en extra gång i almanackan hade jag med säkerhet glömt det. Förstår inte hur jag kan göra det när det är två veckor innan min egen födelsedag.
Känner mig totalt hopplös.
Det enda som får mig uppåt är den jag älskar och hästarna <3

Jag blir glad av att se denna. Totte<3