Tankar.

Att veta att en nära vän sitter på andra sidan atlanten och gråter pga sin pojkvänn, att inte kunna prata med sin egen för att han e upptagen, veta att man inte kan förklara för sina vänner varför man mår dåligt.. Att inte kunna prata med dom för att dom själv mår dåligt.. och sen ett mentalt samman brott, FUCK YEAH LIFE I LOVE YOU...
Att mer eller mindre vilja spy varje dag av mat, av lukten av de.. Av allt..
Att veta att folk hatar en för den man e..
För att man inte kan berätta vad som är fel.
Att veta att dom man hållet nära sakta men säkert håller på att lämna en..
Det känns även om de inte syns..
De kommer aldrig synas.. i alla fall inte på armarna.