Älskar värkligen detta.

Den enda som typ har frågat denna vecka är ena personen som jag inte ens gillade fårn början men som har väckst mer i mina ögon sedan vi började ungås mer och faktiskt snacka med varandra och visst så känns det bra.. Men endå.. Ibland önskar man att dom som stått en så mycket närmare någon gång kunde ta sig en sekund och bara kolla hur man mår..
Det känns sjukt konstigt att just den personen valde att stanna upp och bara skriva ett snällt sms på morgonen och fråga hur jag mådde, visst jag vet varför han frågade och visst jag fattar varför.. Men endå..
Att stanna upp och höra hur man mår är alltid något.
Att lixom faktiskt få höra att någon undrar..
Visst jag e inte direkt så där jätte mycket för att fråga, men när man försöker bry sig om någon så blir det personen sur och typ vill inte prata med en..
Jag backar alltid och låter allt rulla på, och vänta tills det att folk säger att dom vill prata med mig.
Men nu för tiden duger man fan inte att prata med, när jag frågar något får jag en sur blick eller så går personen i från mig, jag lägger mig inte i längre och kommer troligen inte att göra det igen för nu börjar jag bli trött på dom där blickarna.. Duger jag verkligen för det eller?
Ja jag skriver fan ner hur jag känner nu och thats it gillar du de inte så var inte min vän längre då.