Father and Son

Ramlade in på en grekisk kortfilm.


Blev helt jävla rekt av den.

Brukar skriva sådana här brev till pappa ibland på papper och bara posta utan avsändare och utan en adress ibland. Känns ibland som det enda sättet att kunna bearbeta det här tror jag. Gått tre och ett halvt år nu.
Delar med mig av det här för att jag känner att jag vill.

-----------------
Saknar dig så jävla mycket det känns så helvetes värdelöst att inte du finns här att prata med. Vad hade du sagt och tyckt om mig idag? Blev ju egentligen så jävla misslyckad. Hade ett asbra planlagt liv men så skulle det bli så här istället. Står egentligen fan inte alls på egna ben, lurar ju mig själv.

En av våra sista konversationer handlade om att jag skulle börja kommentera StarCraft II. Det tyckte du lät spännande och hoppades på att du skulle få se mig göra det live någon gång.

Önskar att du hade varit där.

För den Student jag skulle tagit. För det första riktiga jobbet. För militärtjänsten jag skulle gjort.

Önskar att vi varit där.

Saknar dig pappa.