ge mig en vinterdrog, ge mig allt du har.

Orkar inte. Orkar inte. Orkar inte
alla har bråkat med mig hela dagen.
Dem klagar på mig över precis ALLT.
jag gör fel,det är fel på mig, allt jag gör.,allt jag säger.

Till och med min lillebror på 10år skriker på mig.
Fast han är ju iofs som han är.

Jag behöver verkligen komma här ifrån.
Klarar verkligen inte av att bo hemma.
Alla ställer såna jävla krav på mig också, som jag faktiskt uppfyller.
Utan att säga emot. Men minsta Lilla fel, då jävlar får man veta att man lever.

Och hur dem behandlar småsyskonen hatar jag också.
Visst, jag kan också bli irriterad på dem, men jag tycker mest synd om dem.

Känner igen mig själv i dem så jävla mycket från min barndom.