1 månads nykterhet !

Nu har jag äntligen fått min 1 månaders bricka, både från AA och NA. Min första gång på NA lokalen den 26 Augusti, stämningen där var verkligen magisk, gick därifrån med en renad kropp och sinne kändes det som, bara kärlek och förståelse existerade där.

För dom som inte vet så använde jag droger under slutet av 2:a året på gymnasiumet,det här fortsatte i nästan 2 år. Det blev många dumma val jag gjorde, många människor som blev sårade av mig och jag sårade mig själv väldigt mycket. Gick ut gymnasiumet med ganska kassa betyg, men brydde mig inte så mycket om det för jag struntade i allt då sålänge jag bara kunde försvinna. Jag levde för att använda, och jag använde för att överleva. Jag var en relationsmissbrukare som hoppade in i relationer för rädslan att vara ensam.

Började på Stegelbacken förra året i November, cirka 4 månader efter jag slutat använt cannabis och allting jag kunde få tag i på slutet av mitt användande. När jag kom dit till skolan så hade jag haft en psykos, att vissa delar av min kropp inte tillhörde mig själv och massor med helt sjuka tankar. Men jag fick en chans att gå på Projektet, en andra chans där jag kunde börja hitta mig själv igen, för jag visste knappt vem jag var längre och hur jag var utan droger.

Hade inga framtidsdrömmar om mig själv, hade inga planer alls vad jag ville bli för något.

Började gå på AA möten i December tror jag , det som jag först förstår nu är att jag inte fattade att alkohol är en drog. Men var fortfarande på mötena, tyckte att jag var duktig att jag hade slutat med mina "droger", men jag brukade ändå dra till krogen för att dricka vodka när jag mådde dåligt , eller dricka mig full på fester när jag intalade mig själv innan att "Jag har en gräns med alkohol, vet precis hur mycket jag kan dricka innan det blir för mycket" . Problemet var att den här gränsen inte funkade för mig, jag drack mig bara mer och mer full för varje gång som gick.

Beroendesjukdomen har hållt mig i ett järngrepp , dragit på mig skyglapparna och bara kört framåt utan att jag kunnat se åt sidorna. Jag var så pass blind att jag inte såg att beroendesjukdomen har gått i släkten, jag visade alla "sympton" av den men insåg inte att jag själv var drabbad, var så pass sjuk att jag inte kunde se det fast allting låg framför mig. Men för ungefär 1 månad sedan insåg jag äntligen att Alkohol är en drog, punkt slut.

Utan min högre makt, utan Pontus, utan alla på AA, utan alla människor som har stött mig hade jag aldrig tagit mig såhär långt. Jag hade fått ett återfall och kanske aldrig mer hade blivit mig själv igen. Har chansen att skapa mig själv ett värdigt och bra liv, så mina framtida barn och jag själv kan vara stolta över mig. Blivit aktiv inom politiken, något som har försvunnit för mig under åren men har kommit tillbaka. Har fått bättre självförtroende, trivs mer med mig själv nu än vad jag gjorde och har börjat fått en kontakt med min högre makt, min egen Gud. Har chansen att bli något som jag själv vill bli, kan skapa mitt eget liv.

Utan min högre makt kunde jag inte ha klarat mig såhär långt, jag kommer ihåg för nästan 1 år sedan hur jag var ute med våra hundar och verkligen bad till min Gud att hjälpa mig, jag var nere på botten och orkade inte kämpa, orkade inte låtsas som att allting skulle ordna sig. Känslan som kom till mig är obeskrivlig, men jag kommer alltid minnas det.

Fått så många gåvor genom att gå i programmet så det är svårt att räkna upp alla, allt jag kan skriva är att jag är evigt tacksam. Evigt tacksam att jag började gå på AA och fick alla gåvor .

För alla personer där ute som knarkar, som dricker sig redlös varje helg och vardag, det finns en annan väg du kan gå. En väg fylld med lycka, kärlek, känslor, inga lögner, gemenskap med fantastiska människor, och det värdefullaste: Din egen nykterhet.

Första gången jag har skrivit en sån här text, så ursäktar om det är lite rörigt, men är bara så tacksam att det måste ut. Har nu ett nyktert liv, det är helt ovärderligt.

Tack för allt