Gammal kärlek rostar aldrig?

Min barndomskärlek har gått bort. Allt är blankt, som vanligt är det blankt. Farmor går snart bort, blir värre. Blankt, en som bor hos farmor fick operera ögat, blödde men var helt lugn. Är det lugnt, tomhet? Ingen vet riktigt vad som hänt men min barndomskärlek vill jag berätta om, hela familjen jobbade med stora stjärnor. Inte några jag vet om men i alla fall var de stora. Turne och sånt. Bilar.

Så tacksam jag fått en vän via musiken och vännen hälsade från mig till min barndomskärlek vid scen och jag vet inte men jag tänker på en klasskamrat som jag fortfarande hör av ibland vid fester, umgås inte längre med min barndomskärlek men jag antar det får komma fram när det kommer fram vid nästa emofest. Det är då vi möts. Festerna. Spelningarna. Musiken.

(från klassresan där jag slogs mot fotograferna, vi var tre st, tänker fortf på rockfotografen som säkert en del känner till, jag vill oxå bli rockfotograf, springa efter stjärnor, springa efter fotografer)

*ignore the elephant*