''Blod målar fina läppar''

Du klär mig i ett leende ja skyr,
men du vet att blod målar fina läppar.
Det finns platser du tvingar mig besöka,
det finns aldrig kärlek i scenerna du dirigerar.
Med din hand på min axel målar vi sanden röd,
tre jack i min hals och jag blir mållös.
Mina fingrar förlorar grepp av verkligheten,
ditt skratt är min enda tröst.

För i en värld du och jag kallar verklighet har du
makten jag aldrig besatt.
Den hårfina linjen vi kallar gräns mellan dröm och allmänt medvetande,
korsar vi så fint.
Som en dans på glas, finns bara du, finns bara jag.

I snön som yr i den kalla vinter vinden smeker min hals,
smeker min hals som rakblad mot silke.
Vi ser igenkända ansikten i snön när den smeker ned från takens kant.
Jag kan inte låta bli att le med tårar i ögonen,
för du vet att blod målar fina läppar.

Oscar Strand