Studenten... now what?

Det bästa ordet som beskriver studenten är "skrikhysteri". Det var tamigfan aldrig tyst. Alla skrek, tjöt i visselpipor och vrålade i örat på en genom fikat, fotograferingen och väntan i korridoren. Jag kunde lika gärna bara ha struntat i alltihop, jag ville bara springa ut. Och efter utspringet fick man klämma sig igenom miljoner människor för att hitta sin familj. Utan plakatet hade jag nog aldrig hittat dem. Enligt brorsan skulle man få nån slags arbetslös-panik dagen efter men jag har inte känt ett skit. Kanske för att jag ska börja komvux i höst så är det här snarare ett vanligt sommarlov. Det var en god tårta iallafall.

-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-
SG Wannabe - Timeless