Brända trasdocka

Övergiven och plågad,
Ångestfylld och panikslagen,
Fast och frustrerad,
Brända trasdocka i plågor.

Lungorna fylls med vatten,
Huden brinner,
Jag kan inte andas,
Jag kan inte fly.

Mitt liv var inte värt att respekteras,
Mina känslor och min kropp utnyttjades,
Ni går fria utan samvete,
Mitt liv är förstört.

Ingen hör mina ord och ingen känner min smärta,
Ingen tar mina känslor på allvar och jag förminskas,
Alla ser mig men passerar igenom mig som jag var luft,
Mitt liv är ingenting värt.

Jag frågar mig själv oftare;
'Är livet värt att leva när jag lider och det förgör mig inombords? Kommer jag att orka ett tag till?'
Jag hoppas.