Kärlek.

Har fruktansvärt tråkigt så jag ska bara skriva något.

Han jag gillar hatar mig nog. Jag tror allvarligt talat det. Vet inte varför det har blivit så...
Kan vara att han blev sur eller arg eller fick någon annan känsla när jag slutade prata med honom. Men han visste att det skulle hända, och han har aldrig brytt sig förut. Visst, tidigare gånger så har det inte gått allt för länge innan jag inte orkat mer och pratat med honom iallafall. Nu har det gått ett ganska långt tag, och jag mår dåligt över det. För hallå... Innerst inne vill jag bara vara med honom.

OBESVARAD KÄRLEK KAN TA SIG I RUMPAN.

VARFÖR KAN HAN INTE BARA ÄLSKA MIG. Nu ska jag gnälla rejält. Riktigt jävla bitchig ska jag vara nu.
Starting off med att säga att han troligen aldrig kommer att hitta någon som mig (yeah sure) och att jag är speciell (bitch, u got that wrong).
Jag älskar gitarrister och pianister, för de instrumenten de spelar är bara så ajslnfajskfakjsf. Och visst fan kan han då spela gitarr alldeles utmärkt och även piano. Jag uppskattar det sjukt mycket och det får mig att vilja ha honom ännu mer.
Jag uppskattar typ allt hos honom, men fortfarande så duger jag inte. Och att bara säga att han inte gillar mig tillbaka är väl inte så jävla svårt? Varför kan han då inte bara göra det istället för att inte svara alls när jag frågar honom, för lidandet skulle bli så mycket lättare om jag bara visste att det som en gång fanns bara var ensidigt.

JUST FACK MAH ENTIRE LIFE CAUSE I AINT GETTIN ANYTHING DONE.