These dreams are never ending.

Asd. Äntligen helg. Och jag säger väl som jag brukar göra. Mycket studier, men samtidigt så kan jag sova ut på mornarna! Fy, måste plugga SO vilket är det värsta jag vet. Sedan måste jag också plugga NO och engelska, men båda är lätta så det kommer ju vara a piece of cake.

Gud, det känns alltid som att jag pratar om skola. Men det är ju typ det enda jag gör.
Efter att jag igår pratat med mamma och pappa så har jag varit mycket gladare, och det känns som att allting jag gör går mycket lättare. Jag känner mig dum för att jag haft alla dessa tankar och känslor för mig själv istället för att prata om det. Och när det väl kom till kritan så var det inte ens jag själv som berättade om det i början, utan en vän som oroade sig för mig.
Pga henne känner jag mig ännu dummare. Det ska ju inte vara så att en av mina vänner kontaktar min mamma och berättar hur dåligt jag mår. Men jag är fruktansvärt tacksam över att hon gjorde det.
Jag har det jättesvårt när det kommer till att prata med mamma och pappa. Det är så fruktansvärt svårt bara. Varför vet jag inte. Därför brukar jag skriva på min blogg som dom båda läser hur jag känner ibland, men jag har aldrig uttryckt mig så som jag blev tvungen att göra igår.
Men som sagt så är jag ändå väldigt glad för att dom nu vet om hur läget ligger till. Förhoppningsvis ska jag inte ha det så jävulskt svårt att prata med dom i fortsättningen.

OKEJ. Lite happy thoughts nu då. Eftersom att en av anledningarna till att jag var ledsen och nere var att jag inte kunde se ut som jag ville så har både mamma och pappa gått med på att jag ska få köpa dom kläder jag vill ha i lagom mängd och att jag börjar smått så att jag inte dunkar på med haremsbyxor i sju olika färger och en oversize tröja + en peruk och linser.
Förhoppningsvis ska det med linser också gå igenom. Pappa är lite skeptisk till det eftersom att det inte är bra att stoppa in saker i ögonen om man inte nödvändigtvis behöver det.
Ska forska runt och se om jag hittar fakta om cirkellinser som jag kan använda för att kanske övertala pappa om att iallafall prova och köpa ett par.
Jag är iallafall jätteglad över att jag kommit så långt som att jag ska få köpa lite kläder som jag kan tänka mig ha och som inte är allt för extrema. Väldigt tacksam för att dom nu har släppt lite i tyglarna, men ändå håller kvar i dom. Jag är glad för att dom bryr sig om mig.

Världens längsta inlägg här. Yes. Nu ska jag avsluta och bara fortsätta njuta av denna fredagkväll.