Mila <3

Jag älskar alla mina stunder med denna tjej. Det är liksom det som gör att jag orkar med dagarna. Tankarna på att skriva/prata/ses gör mig lycklig. Jag saknar henne varje stund hon inte är hos mig.

Hon är en väldigt stor del av mig och det har hon blivit på en väldigt kort tid med. Hon är en stor del av min själ <3

Hon är helt enkelt min skatt, den som gör att jag orkar andas. Hon är min luft som jag andas.


Utan Mila så känner jag mig inte hel. Jag känner mig ibland nästan tom för att hon inte finns hos mig <3

Jag vill nu bara hålla henne i min famn, sova med henne, krama henne, pussa henne. Bara helt enkelt få vara med henne.