Ogräs.

Alltså, allt hade varit så mycket enklare om jag bara var mindre komplicerad som person. Jag är så jävla komplicerad, hah. Och det drygaste med mig är att jag jämt och ständigt måste berätta för folk om hur jävla fucked up jag är, så fort jag träffar någon (detta är dock oftast på fyllan).. Men, det är som en självförsvarsmekanism, så jag skrämmer bort dem så de inte kommer nära mig.

Dels det, och dels att jag vill att folk på något vis ska ha vetskapen om det innan de lär känna mig, eftersom jag är rent problematisk som person. Speciellt problematisk i relationer och har problematik med mina känslor osv. Det är så förbannat drygt, för å ena sidan så är det lättast att vara ensam och trycka bort alla andra, men..

Å andra sidan vill jag inte vara ensam. Jag tycker det är jobbigt med för intensiva relationer, speciellt kompisrelationer, för att jag är så van vid att vara ensam och endast ha mig själv att bry mig om och oroa mig över. Därför blir det jobbigt för mig att bry mig om och oroa mig för andra, bara för att jag alltid är i fullt sjå med bara mig själv.

Trots att jag klarar mig som jag lever så är jag så trött på att vara ensam. Jag avundas alla som har relationer, som pratar med folk. Alltså, jag pratar inte ens med folk. Jag vet knappt hur man gör. Och så himla gärna som jag skulle vilja tycka om någon, egentligen. Alltså, ömsesidigt. Det skulle jag så gärna, och det låter så sjukt löjligt, men jag vill verkligen det.

Men jag.. kan typ inte? Jag har så svårt att tycka om folk. Eller kanske rättare sagt: tillåta mig själv att tycka om folk. Och det är så sjukt jobbigt att se hur alla andra bara minglar runt från den till den och från hen till hen, hur jag aldrig haft det så, och aldrig kommer att ha det. Dock lägger jag inte heller någon större vikt i snabba, ytliga förhållanden och relationer, men jag kan inte låta bli att avundas dem som har det, detta allt som jag inte har.

Vet inte riktigt vad jag ville komma fram till med detta.Vet inte alls, faktiskt. Antar att jag bara är så himla trött på att vara oönskad och ensam. Och att jag är så himla rädd för att inte vara just det. Oönskad och ensam.