Gråtmaraton

Har precis kollat klart på Känn ingen sorg, med mor min. Jag grät ungefär lika mycket som igår, som förväntat. Till och med min kära mor fällde ett antal tårar när Pål slutligen sjunger "En midsommarnattsdröm" på begravningen. Det känns som om hela mitt hjärta blöder, haha.

Nu ska jag titta på BD forever. Idag har jag fått två nya bevakare, så många brukar jag inte få på två veckor ens. Om inte mer. Skoj, skoj. Men nu blir det film. Tycker om er alla.

Ta vara på elden.