4. Mobbing i högstadiet.

I högstadiet lugnade det ned sig. Men det var igång fortfarande, men med nya människor som började vara elaka. Det blev aldrig i närheten av vad som hände i lågstadiet. Men det var mycket snack om mig. Folk skrev saker på mitt skåp. "Hora", "fetto", "slampa", "äckel". En kille roade sig med att vara elak tvärs genom hela högstadiet. Han hatade mig redan från början, jag vet inte varför. Många andra följde hans exempel också, även om de från början varit vänner med mig.
Han bröt nästan tummen på mig en gång. Han brukade ta mina håraccessoarer och springa iväg med dem. Dra upp kjolen på mig och sådant. Han sa jämt fula saker till mig. Så fort han såg mig så hade han sitt vidriga flin i ansiktet och berättade för mig hur ful och värdelös jag var, och att ingen tyckte om mig. Att alla hatade mig. Han spred rykten på skolan om att jag plockade cigarettfimpar från backen och rökte (varför skulle jag ens göra det..?).

Rykten som gick var allt möjligt. Jag hade tydligen legat med den, den och den och vem som än ville kunde få mig i säng hur lätt som helst. Jag brukade även suga av killar på skoltoaletterna, sades det.
En tjej som jag alltid avskytt var också en av dem som var värst. Hon sade jämt elaka saker hon med. Spred rykten, fula sådana. En gång skrev hon "Fettokissen Nellie" på golvet i korridoren med stora bokstäver. Med en permanent markeringspenna och sedan eldade hon på det. Trots att lärarna desperat försökte skura bort det så gick det ju inte. Jag tror att det står där än idag.

De flesta var elaka mot mig. Även de som jag var lite smått kompis med var det emellanåt bara för att passa in. Ingen försvarade mig ens. Inte ens mitt ex, när han var med. En kille skrek "fula jävla hora" efter mig när mitt ex var med. Mitt ex vände sig inte ens och kollade efter honom.

Vissa specifika personer kastade gärna sina glödande cigarettfilmpar på mig så dem brände hål på mina kläder (eller min hud). En kille som hette Simon, som jag var vän med i sjuan blev förändrad, på grund av killen jag snackade om innan, han som tog mina saker och sånt. Simon började hata mig. Han sade så fula saker. Han var jättelång och kraftigt byggd. En gång sprang han fram till mig och kastade ned mig i snön, och sparkade mig i sidorna flera gånger. Det var för att han sade något fult åt mig, och att jag var så dryg och att ingen tyckte om mig. Och jag gav honom svaret att det var mitt liv och inte hans, så det var min sak att bry sig om. Då blev han ju tydligen arg.

Det fanns ett gäng killar på skolan som var utländska också. Att de var utländska har egentligen ingen betydelse, men hur som helst.
De brukade roa sig med att förfölja mig och säga: "Nellie, du är en sån pornstar. Så stora pattar, du kommer bli en sån pornstar din hora." och "Har hört att du ligger med alla, knulla mig också. Vi ska alla knulla dig din slampa". Och så ryckte dem i mina kläder.

Jag var så hatad på skolan att när en kille väl fattade tyckte för mig, som jag tyckte väldigt mycket om, så sket det sig på grund av det. Vi pratade mycket, träffades en del och sånt. Han var kär i mig och jag i honom. En dag så dissade han mig. Vet ni vad han sa?

"Jag är kär i dig, men ditt rykte och att alla i skolan tycker illa om dig gör att det inte går." Det var ett av de mest sårande sakerna jag fått höra.
-
Det var nog även under denna tid som jag sprang på några fjortisar när jag var i Örebro. I sjuan var det, när jag tänker efter.
Jag var med en äldre kille som var 22, samt en tjej som var ett par äldre än mig. Vi gick förbi två tjejer och de hostade "emohora" åt mig, och jag ifrågasatte och sade "ursäkta, vad sa ni?"

Och då bröt helvetet lös. De började skrika åt mig, knuffa mig och diverse. Efter ett tag ringde de efter backup, eller vad man ska kalla det.
Det lustiga med detta var för övrigt att de sket fullständigt i mina kompisar som var med. Min tjejkompis var mycket extremare än mig, gothemo och med höga platådojor. Men det var jag som var offret.

Efter en stund kom ett gäng med ungefär 20 pers dit, killar och tjejer. Och jag överdriver inte. De ställde sig i en ring runt om mig och knuffade mig hit och dit, slet sönder mina kläder. Tjejkompisen som var med stod bara där. Killkompisen försökte hjälpa mig, men det var ju inte så lätt. Och när han gjorde det så började de kalla honom för pedofil och diverse sådana saker, varför skulle han annars skydda mig liksom.
Detta skedde mitt i Örebro centrum, vid centralparken, slottet. Det var mitt på ljusa dagen och gatorna var fyllda med människor som gick förbi. Tror ni att någon lyfte ett finger?
Jag var hjälplös. Jag grät. De skrattade åt mig. De spottade på mig, slet sönder mina kläder, knuffade omkull mig, drog i mig när jag försökte ta mig därifrån. Hjälplös.

Till slut lyckades jag och killkompisen ta oss till stationen där min buss skulle gå ifrån, med ständigt slitande i mina armar och kläder medan ajg gick. När jag väl lyckades gå på bussen så spottade någon mig i bakhuvudet och jag sade gråtandes till busschauffören att jag skulle till Lindesberg. Busschauffören nämnde ingenting om människorna där. Ingen på bussen heller. När jag åkte så fortsatte gänget att tracka killkompisen istället.

När jag kom till Örebro några veckor efter det så hade en av dem i det gänget sett mig. Tjejkompisen som var med berättade detta, hon stod intill en tjej som hade varit med och trakasserat mig. Tjejen från gänget tog tydligen upp sin mobiltelefon och ringde någon och sade att: "Samla alla, emohoran är här igen. Den här gången följer vi efter henne och slår ihjäl henne i en gränd".
Tjejkompisen till mig (hon måste ha varit dum i huvudet eftersom hon inte gjorde något åt det som hände innan och inte heller gjorde något åt detta, ringde inte polisen eller så) såg sedan hur samma människohop samlades som innan, någon med baseballträ och sedan såg hon hur de gick iväg in i stan. Som tur var verkade de inte hitta mig, eftersom jag lever idag och aldrig stötte på dem den dagen.