Terapi - Att rensa mina tankar *Äldre version*

Ligger här, klockan ett i Stockholm, och filosoferar över existensiella frågor.
Jag har legat här, sömnlös, i över en timme, och bearbetat frågor konstant.

"Hjälpte" en ung kille idag.
Det var en person i tjugo års åldern som kom fram till mig, och min mor.
Han hade en jeans-jacka, en ciggarett, en handfull med sedlar, och så hade han ett par små töjningar i öronen.
Han hade förlorat sin kamera, mobil, och är från Göteborg/Linköping (kommer inte ihåg från vilken av städerna), och han hade samanlagt 450:- som han hade tiggt ihop, och vandrarhemmet han skulle bo hos, kostade 500:-.
Med andra ord så fattades det femtio kronor.
Jag plockade upp min börs, och gav honom två tjugor, medans min mor gav han sina småpengar, vilket var ungefärligt 26:-.
Han fick pengarna, och blev genast jätteglad, han hoppade fram och kramade både min mor och mig, "fan, tack så djävulskt mycket!" sa han när han kramade oss, sen gick han vidare.

Jag vända mig till min mor, och vi båda log.
När vi gick ett par meter, så sa jag: "Nu har vi säkert blivit lurade."

Jag väljer dock att tro, att han faktiskt behövde pengarna, och att han faktiskt spenderade dem på ett vandrarhem, och kommer lyckas ta sig ur sin knipa.
Nu antar jag väll att jag och min mor har blivit sextio kronor fattigare, men då får det vara så.

Vilken av dem är det felande, att man direkt misstror honom, och antar att han bara tigger pengar, eller att man tror honom, och går med på vad han säger?

Det är det som är grejen, man vet aldrig.
Ur en ekonomisk synvinkel, så är båda fel, för man fokuserar på sina sextio kronor.
Ur en generös synvinkel, så är båda rätt, för man fokuserar på att man skänker sina sextio kronor till någon annan.

Det finns så mycket mer än bara en åsikt, och bara en synvinkel.
Folk har en tendens att snöa in sig på en enda väg, och inte lyckas vara tillräckligt öppensinnade för att se åt de andra hållen.
Bara fokuserande på sitt eget rätt.
Men kanske är det, det rätta?
Att de lyckas hålla sig på sin bana, och inte bli påverkad av andras?
Att de är så fästa vid sitt eget rätt, så de inte blir lurade från sin väg.

Hur kan man säga att någon av sättet är det korrekta, när det är så mycket mer som spelar roll än ens egna åsikter och värderingar?
Hur kan något som rätt och fel finnas, när det finns fler än en åsikt?
Hur kan bra och dåligt finnas, när det finns så mycket mer som spelar roll?
Hur kan någon säga vad som spelar roll och ej, när det finns andra personer med andra värderingar?
Vad är rätt väg, och vad är fel väg?
Vad är lägre, och vad är högre?

Det finns mer än vad som finns precis framför näsan, försök se på andras åsikter, försök se på andras idéer.

Vad har man att förlora?
Hur kan vi skapa en bättre värld, utan att fokusera mer på att förstå varandra?

Jag säger inte att jag har rätt, och att alla andra har fel.
Jag säger att jag har fel, och rätt, och du har fel, och rätt.
För enligt mig, existerar inte rätt eller fel, bara personliga värderingar som olika individer anser som överlägsna.