Klyvningar

Har fått ett sånt där trevligt "anfall" igen.
Eller vad fan man ska kalla det.
Skiftat igen helt enkelt.
Men den här gången är det skönt.
Jag är arg, men ett skönt arg.
Ska fanimej färga håret, klippa mig, pierca mig, och äta viktväktarmat i några veckor.
Är så jävla less på att ha bristningar fan överallt över kroppen.
Är så jävla arg.
Vill göra illa nått, vill hamna i slagsmål, protestera, jag vill göra något.
Det kommer sluta med att jag sitter inne, ser på serier, och äter godis.
Fy helvete, ibland undrar jag om det inte är mina aggressioner som håller mig fokuserad.
Ska söka någon tid till BUP, ska få prata med någon form av läkare där (om jag inte förstått det fel), och så ska jag få kolla om jag kan få medicin.
Blir dock så jävla arg på att folk inte fattar att jag inte vill ha bort mina klyvningar, jag vill ha bort min depression.
Jag har ingen anledning till att arbeta bort mitt alterego.
Det finns där, och det sitter bra där det är.