It hurts to say Goodbye to something You never knew.

Detta har varit en otrolig bipolär dag.
Började med att jag på riktigt trodde jag hade fuckat upp min ansökan till Högskola.(That überfreakout jag fick då.. Förlåt Emily. m.m. för att ni var tvungna att bevittna en psyko Elna at her worst över fb xDD) Visade sig att jag hade gjort helt rätt dock. Woop.

Hade musikteori och gehör prov. Tänker inte uttala mig om hur det gick för har inte en aning.
Direkt efter de så trodde jag något hade blivit seriousface uppfuckat med mitt event. Löste sig finnemangers det med.
Åkte sedan till Vimmerby med Jesper, sjöng breaking the law, käkade kebbe och satte upp affischer från eventet.

Påvägen hem kom droppet. Siesta ställer in. Enter Shikari spelning bortblåst. Jag? Helt tom inombords.
Men jag förstår dem så ingen ilska finns här, endast en bitterljuv sorg över att jag aldrig kommer få uppleva Siesta. Inte detta år iallafall. Det ljusa i det hela är att nu kan jag vara med hela och inte halva studentveckan. Vilket på sätt och vis känns awesome.
Bipolär, jag säger ju det.