Terrified.

Om det är slump eller ren otur. Det vet jag inte
Om världen eller ödet försöker fläta våra vägar tillsammans igen, kan de sluta.
Jag ser dig mer än någonsin, även när du inte är där.
Jag vet redan att det här är fel. Att vi inte yttrar ord, att vi inte byter blickar. Att vi inte finns för varandra.
Men jag kan inte göra mer, jag vet inte vilka ord eller handlingar jag ska använda för att ställa allt rätta.

Kalla mig sorglig. Patetisk. För att jag släppte in dig så mycket. För att jag blottade varje smula av min själ och lät dig älska den. Och föll så hårt. För att jag inte vill resa på mig och se att du inte står där och tar emot nästa gång.
Vet inte ens hur du känner. Om det här var det bästa som hänt, om du går längs gatorna och tänker på annat. Om jag bara kommer vara ett minne, trots alla löften.
Nu är jag livrädd. på riktigt, hopplöst livrädd.