nått som aldrig helt försvann

Blev nyss av med det enda jag levt för. Det enda jag har grundat mina vägar på. Det ända som gjort mig till den jag är. Men det ända jag gör är att le för att nu står jag här. Utan dig. Jag borde ändå ha förstått det här.
Det är så jävla vidrigt men jag tänker inte fälla en till tår över dig hur mycket än Thåström sjunger på spotify.
Ändå. Så vet jag inte.