Åherre

Har nu haft ett TALK men min far. Jag satt och ritade, han frågade vad jag gjorde. "Ritar." Sa jag. Och han ba

"Jahaa... Vad är det för slags känsla i det du ritar?" HAHAHAH LOL? Such icebreaker

Sen följde ett timlångt samtal om min mentala hälsa där jag egentligen inte avslöjade någonting väsentligt utom hur min depression uttrycker sig symptommässigt. Sa dock nada om mitt självskadebeteende. Pallar ej ta det avslöjandet just nu.

Han tyckte iaf att jag borde berätta för mamma och jag ba lol why det var inte ens meningen att du skulle få reda på det? Hon skulle bara må svindåligt av det med tanke på hur stolt hon är över mig aka hennes enda "lyckade" barn, mmmh.

Har nu världens spänningshuvudvärk pga har ju svinlätt att börja grina när det gäller att snacka om min mentala hälsa men vägrade av ren PRINCIP att börja gråta inför min far så satt där och ba HNNNNNG *spänner tårkanalerna*

Och om ni undrar vad det egentligen var för känsla i det jag ritade:


Eeeeeh.