Livets mening?

Börjar fundera på om livet har någon jävla mening.
Känns det som att allt & alla är emot en.
Everything can go to the fucking hell, I don't want to feel like this anymore!
Pain , pain , pain osv osv.

& hatar att ljuga, speciellt för dom som står mig som närmast.
Gör det för att skydda mig själv, vet inte varför.
Vågar inte berätta hur jag mår & känner.
Helt enkelt så jag har blivit lärd.
Om jag förklarar hur jag mår, får man svar tillbaka:
" Varför mår du dåligt? Du får inte må dåligt för då gör jag det med osv osv. "
Go to hell.
Mikki klarar klarar allt.
Inget vet vad jag tänker innan för min skalle.

Hela texten är rörig, förlåt.
Men ville bara skriva av mig.

PS. Vill inte ha något medlidande eller något.
Inte det jag är ute efter, men många kommer nog tro det.
Men nej, så är det inte.
Vi alla har vi våra dåliga dagar, right?