Tappa, försvinna, dras isär.

Jag saknar dig min vän.
Ibland känns det som om du hatar mig, eller är arg på mig.
Men det tror jag egentligen inte att du gör eller är.
Jag tror att du, precis som jag saknar vår gamla vänskap.
Den där stora när allt kändes så mycket bättre och enklare.
Eller kanske är det så att jag skanar dig så mycket att jag hoppas att du saknar mig.

Då, innan. För ett litet tag sedan så kändes det helt självklart att vi skulle vara världens vänner föralltid.
Men nu känns det som om vi aldrig lär bli det igen.


Man märker hur mycket man älskar något, när man förlorar det.