From my hands

Sitter och lyssnar på VNV nation, tänker på livet och allt det innebär att vara tonåring.
Så mycket krav och förväntningar.

Man måste vara så orginell, men man får inte stå ut.
Sensuell, spirituell och framförallt, intelektuell.
Sen ska man vara bra på någonting också.

Man ska vara kaxig och trevlig, ärlig, men inte för ärlig.
Det är ju alldeles omöjligt att vara allt på samma gång.

- jag får väl helt enkelt nöja mig med att vara halvdan.
Det fungerar ju för mig, i alla fall.

Tänker också på männsikor som man har förlorat.
Människor som var så otroligt viktiga, en gång i tiden.
Människor man saknar, men ändå inte.
- människor som har kommit och gått.
Det gör mig lite ledsen.

Men så kommer det nya människor - så som Sebastian.
Människor som har blivit av betydelse.

Anyhow, VNV nation gör awesome texter, just sayin'.

So much I thought I'd have to say
Though I try to speak, my meaning strays.
We can't avoid the facts that brought us here.
I have come to say goodbye.

The lies I try to tell with my own eyes;
An act of pride, a willful compromise.
Please understand how torn I am
When I walk away from here.

I lament the moments we won't share.
If I am far too sentimental, I apologize.
Please understand this is who I am
And who I'll still be when I've walked away from here.

You know I'm not unkind
When I say in the future,
The past is just the past.

Hej, förresten.