Skuld.

Skulden växer,
femtusen, blir sextusen
och sextusen blir sjutusen.

Jag måste finna någon lösning,
kan inte se på när du går under.
Du är som en bror och jag behöver dig,
du har ju funnits där i alla år
och jag känner mig så otroligt
maktlös.

Förlåt,
men jag tänker inte hålla käften.
Din skuld kommer ta ditt liv,
den kommer växa varje dag.

Jag orkar inteinteinteinteinteinteinteinte!
Du måste börja om,
radera, betala,
gå vidare, glömma,
eller åtminstonde acceptera.

Hatar mig själv för att jag inte berättade tidigare,
för att jag inte gjorde det jag borde gjort,
för att jag blundade och höll käften.
Men det är slut på det nu.

(Skulden måste betalas,
annars går du under,
det gör vi med)