Mats blogg
Tjej, 29 år. Bor i Östergötlands län. Är offline och var senast aktiv: 22 april kl. 23:36

Senaste inläggen
Oj :s23 september 2022 kl. 16:44
Jag läste i en ec-blogg att jag tydligen ska ha barn
9 september 2022 kl. 11:59
Har en liten pupster
18 juni 2022 kl. 08:30
Ute i solen osv.
27 april 2014 kl. 13:34
Arton
17 februari 2014 kl. 19:52
Titel
4 februari 2014 kl. 10:50
Sidecut och rött hår
3 februari 2014 kl. 15:26
Psykiatrin
21 november 2013 kl. 15:48
Gravid
17 november 2013 kl. 19:45
this uncertainty, is taking me over
31 oktober 2013 kl. 17:29
Visa alla
Fakta
Riktigt namn: Alma Civilstatus: UpptagenLäggning: Bisexuell
Intresse: Äta
Bor: Med någon
Politik: Vänster
Dricker: Nej!
Musikstil: Allt
Klädstil: Blandat
Medlem sedan: 2008-03-07
En liten kärlekshistoria.
Idag var jag och hälsade på min käre gammelmorfar.
Det slog mig vilket otroligt vackert liv han och min gammelmormor hade.
Min gammelmormor gick bort den 26 April 2011.
Då hade hon och min gammelmorfar varit gifta i 64 år.
När vi var där, så berättade han om deras förhållande.
De träffades på arbetet, jag minns dessvärre inte vad de arbetade med,
men flickornas avdelning hade brunnit, så de fick arbeta på pojkarnas.
Chefen sa till min gammelmorfar att; "nu får du ha den vackraste på hela företaget vid din sida."
Och han hade så rätt, för hon stannade där tills döden skiljde dem åt.
Min gammelmormor var förlovad då, men de gick på bio i alla fall.
De blev flera biokvällar och hon bröt upp med sin fästman,
gifte sig med min gammelmorfar och skaffade familj.
Min gammelmormor var nog den bästa i världen,
hon var så otroligt ödemjuk och omtänksam.
Hon hade inga fördomar för människor och gav alla en andra chans.
När hon låg på sjukhuset,
så besökte jag henne.
Vi hade inte setts på två år.
Jag var solbränd, hade gjort miniflätor över hela håret,
mamma och mormor kände knappt igen mig.
Gammelmormor visste inte att jag skulle komma,
men direkt när jag steg in i rummet utbrast hon;
"Åh, Agnes, älskade, älskade Agnes!"
"Agnes, ta hand om dig och sluta aldrig skriva.
Jag älskar dig." så löd min gammelmormors sista ord till mig.
Hon låg på sjukhuset,
i sin dödsbädd och skrattade och skämtade.
Hon var så otroligt glad,
berättade för oss att hon var så lycklig över livet.
Det sista hon sa till min gammelmorfar var att han fick gifta om sig.
(Hur vackert är inte det?)
Hon talade gång på gång om för min gammelmorfar,
hur mycket hon älskade honom.
"Där kommer min riddare."
Och sorgen på begravningen, när kistan sänktes ner och min gammelmorfar slängde ner rosen
med meningen: "Jag kommer snart, min älskade".
De var gifta i 64 år och slutade aldrig älska varandra,
tvekade inte en enda minut.
Nu är det bilder på henne överallt i hans lägenhet.
Äkta kärlek, kallas det visst.
(Jag ska aldrig sluta skriva
och jag älskar dig också, finaste du.)