Mormor!

Varit hos mormor idag, det var trevligt.
Känner mig lite sliten och trött, men jag är sjuk.
Så det är okej.

Jag har skrivit en dikt! (vem bryr sig?)
Eh.Ja.Hej.HEHE.

Här är den;

De största svikarna
är de som har blivit svikna
Befläckade av skam och rädsla,
sårar de på nytt
Om och om igen
med hjärtan som är så slitna
Beger de sig på känsloflykt

Hoppet är det sista som
lämnar människan
Det är vad som sägs, i alla fall
Man klamrar sig fast,
så hårt man kan
Jag har hört att man utan hopp,
är okänslig och kall

Men jag släppte taget
om allt mitt hopp
Stängde av alla känslor
och sårade ändå
Men utan skam i min kropp
Tiden passerade
och jag lät den gå

Kanske lät jag tiden gå förlorad
Med min cyniska syn
Hellre såra, än bli sårad
Alla blir någon gång sårade,
så lyder världspolycyn