Tystnaden i ensamheten

Riktigt skönt att kunna vakna upp en fredagmorgon (särskilt en fredagmorgon, rättare sagt), och vara utvilad, pigg, och lite glad.
Jobbet gick som smort, allt flöt på, och tiden gick hyfsat fort.
Det är när man kommer hem så tidigt som man gör - för att man slutar 14 på fredagar - när man varvar ner, och inser att det är rätt tyst och ensamt i en stor lägenhet. I alla fall när man är själv. Jag som har varit med en vän de senaste dagarna efter jobbet, blev väl lite van vid sällskap.

Jag längtar bara efter att hitta någon man kan dela allt med, som jag vill.
Samtidigt är det så drygt när man tänker på det, med tanke på hur det slutade sist.

Aja, får försöka hitta något att kurera ensamheten med, för tillfället.
Synd bara att jag har slut på sprit.