2 veckor

skulle de ta för mig att ställas in på medicinen.
nu har jag haft två veckor med konstant ångest och oro och vågar knappt röra mig utanför dörren.
jag skulle bli trött av den, men nä jag somnar inte ens och är vaken tills jag somnar av ren utmattning istället.
dvs är vaken hela nätterna och sen sover jag i minst 10 timmar och så försvinner hela dagen.
har ingen lust att äta heller.
pratar mer än vanligt med mig själv dvs mer fucking brus i skallen än det har varit ett tag.
gråter av allt, har värsta bekräftelse behovet och är konstant arg.
hamnade i slagsmål med min syster igår vilket triggade igång mitt självskade beteende som fan.
låg i timmar och slog mig själv och bet mig i armen för att inte försöka ta det ännu längre.
min familj behandlar mig som jag vore hypokondrisk eller bara lat och dum i huvudet.
mina vänner behandlar mig som om det vore en förkylning som bara ska passera eller så är det bara tystnad.

jag vet inte vad som är för fel på mig, varken psykiskt eller fysiskt men jag kan inte gå genom detta själv längre.
om 1,5 vecka ska jag få träffa psykologen och om 2 veckor är det dags för knät.
väntan och smärtan är bara förbannat olidlig.

jag vill kunna umgås med mina vänner, jag bara klarar inte att lämna hemmet just nu ;(
och piss medicinen funkar inte så orkar med ännu mindre nu än vanligt. helvete.